Sommarsemester – som en möjlighet eller en utdragen plåga som ska genomföras?

När jag var liten bodde vi på en ö som besöktes av turister i stora mängder på sommaren, både av sommar och båtgäster i en brokig blandning. Redan innan visste vi i stort sett när alla turister skulle komma. Sommarledigheten var då mer tydligt uppdelad i två delar, det som kallades för industrisemestern och en större seglingsregatta.

Mina föräldrar hade kioskförsäljning på ön. En av kioskerna hade luckan vänd mot gästhamnen, och där arbetade jag på mina sommarlov. Att bli vuxen och ha semester tyckte jag ärligt talat verkade ganska arbetsamt och stökigt. Väder och vind, som alla pratade om, verkade vara någon otydlig form och mätetal för lycka och glädje. Men när jag lyssnade på hur det lät när alla pratade, fick jag intrycket att det egentligen inte spelade någon roll vilken sorts väder det var. För en grupp människor verkade allt toppen, oavsett väder och omständigheter, och för andra lät det mer eller mindre som att det mesta var en plåga som de blivit utsatta för och som tillhörde sommarsemestern…

Ett skådespel utöver det vanliga var fredagen när den första gruppen av båtar kom genom inloppet. Jag var alltid lika fascinerad av att alla till slut fick plats i gästhamnen. När den andra gruppen kom, fredagen därpå, blev det inte mindre spännande, kan jag lova.

De båtar som kommit en vecka tidigare hade ofta fått en bryggplats, som gjort att båten legat med stäven mot bryggan och de enkelt kunnat stiga iland och tillbaka på båten igen. Helt plötsligt riskerade de att få en båt i aktern i flera led, vars besättning i sin tur skulle använda deras båt som landgång för matkassar, glass, bageripåsar, ett besök på restaurangen, rasta hunden och barn som ville röra på sig. Några båtar ville helst ligga nära bryggan och andra längst ut för att snabbt och enkelt kunna åka iväg. Helt klart många outtalade behov och förväntningar i en salig blandning.

I några båtar var det familjer, i andra par eller vänner. Några hade djur, andra inte. Några hade stor fin båt, andra en mindre båt med mer sparsam standard. Några handlade mycket i kiosken, andra handlade lite. Även om det såg ganska lika ut på utsidan var de för mig helt olika i deras inställning, attityd och sätt att förhålla sig till ledigheten. Några såg det som en möjlighet till positiv energi, medan andra mer såg det som något som bara skulle genomföras, med en känsla av att stå ut…

En regnig dag – inköp av kortlek i kiosken

Se det framför dig: en gråmulen dag med regn och vind rakt in i gästhamnen, det är lite kyligt. Först kommer en kund springande med regnkläder från topp till tå till mot kiosken från en av de större båtarna med värme och stor ruff. Han ska köpa en kortlek. För honom verkar köpet av kortleken handla mer om att i sista stund rädda livet på någon. Med panik i rösten frågar han mig när vädret ska bli bättre, för annars måste de avbryta båtsemestern. En känsla av uppgivenhet blandad med total förvirring.

Bara en liten stund senare kommer en annan kund i seglarskor och regnjacka. Han köper en kortlek mer som en möjlighet att göra något, utifrån de omständigheter i vädret som råder just då. Han passar även på att fråga hur jag har det i kiosken, när det regnar rakt in och det mesta på disken blir fuktigt. När han sedan springer ner till sin båt i regnet kan jag se att komforten på hans båt är mycket begränsad och att ett antal barn samt en hund kommer ut och möter honom utan regnkläder. En känsla av total lycka över den inhandlade kortleken, trots sand och regnblöta kläder.

Så här i efterhand kan jag bara konstatera att båttyp och standard, pengar att handla mycket eller lite för i kiosken, djur eller inte djur, restaurangbesök eller grillkorv i stort sett inte hade något att göra med om semesterfirarna såg ut att ha en kul semester tillsammans med varandra.

Oavsett väder och vind vill jag önska dig en skön sommar med massor av positiv, härlig feeling – för det mesta sitter i ditt mind.

Önskar dig en skön sommar med en good feeling in your mind!

Anne-Leé Holmberg